Skönt med en vanlig dag!

Det blev en vanligt krogkväll!

Våra gäster som tyckts tro att det varit en ungdomsgård kom inte. Skönt det då dessa gäster har en liten konflikt mellan öronen. För de vill så gärna gå på ungdomsgård. Använda bardiskar och bord för att spela trumsolon på. Skrika och brottas med varandra så man börjar skruva på sig för att det är så pinsamt att se skådespelat.  Pinsamt för en person med det minsta graden av uppfostran beter sig inte så. Speciellt inte på en krog som tydligen ägs av någon i ens kompiskrets. Pinsamt att vara så förvirrad att tro att man själv äger krogen och därför kan göra som man vill.

Jag tycker det är helt ok att bränna upp sina nyköpta bil. Stå och pissa på sig själv eller bete sig på ett sånt sätt inne på sin egen krog att det försvinner gäster. Det är ok för det drabbar bara dig. Sålänge det bara är du som lider i slutändan får man göra precis som man själv vill tycker jag.

Att däremot gå till en krog och bete sig illa och dessutom känna ägaren, det är bortom vad jag förstår.  Skrämmer man bort sin kompis gäster skadar man ju honom. Alltså gör man inte det, om man är sin kompis kompis alltså. Jag känner att en del människor borde se över sin kompiskrets och göra en inventering. Smuts är smuts. Oavsett hur länge man kännt skiten.

Jul. Jag är duktigt trött på fenomenet. Hur man än beter sig känner jag att man kommer bort ifrån själva tanken. Börjar man springa i affärer kommer känslan igen: ”Det var ju såhär det INTE skulle bli i år!?”. Som tur är blev allt stök och nödvändigt införskaffande av prylar ett minimum. Billigt skulle jag inte vilja säga men det skulle kunna blivit mycket dyrare.

Oavsett så hoppas jag att storhelgen avlöper till allas gagn.

David

Slagsmål och ordningsmakten

Där kom den. Första lite högtravande rubriken.

Efter en rätt angenäm dag på jobbet blev det dags att sadla om och sätta på sig sherriffstjärnan och jobba lite som ordningsvakt. Fantastiskt kul alla dagar att stå och diskutera med berusade människor. Än bättre blir det när man försöker vara trevlig mot människor och de supit bort tillräckligt mycket begränsningar att de står och berättar samma livsberättelse som förra helgen. Tenderar inte till att bli mycket intressantare än förra gången.

Målet är att förvåna människor och få dem att förstå att man också är en tänkande människa. Går olika bra beroende på om klienten får som den vill eller inte. Placeringen jag tycker om att stå på har nackdelen att man måste vara väldigt pedagogisk den höga musiken till trots. Dels en åldersgräns åt ena hållet och ett krav på erlagd entréavgift åt andra. Även en ypperlig plats att prata med mognande fyllor och berätta att kvällens alkoholintag är rågat.

Rätt trevligt att prata med och se människor men man kan bli så trött. Varför ska folk ta på en bara för att man inte ser ut som att man vill bryta nacken av dem? Det funkar väl att vara 40 bast, kvinna och gå förbi utan att rycka mig i kinden? Jag förstår inte riktigt.

Höjdpunkten på kvällen blev det traditionella hemgångslagsmålet. Där kan man visa upp sig för bygden att man blivit precis så full som man är känd för. Även bekräfta att man nog inte kunde hålla sig borta från pulvret idag igen.

Det tragiska är att en portad person återfått förtroendet och med viss tveksamhet välkomnades som gäst igen. Det tragiska ligger i att alla vet att personen i fråga kommer bevisa sig som olämplig gäst väldigt snart. Det började balla ur vid stängning när kolan gjorde att beteendet blev helt oacceptabelt.  För att inte vika från den inlagda rutten mot total dekadens letar man självklart upp en lika kolachokad individ och låter nävarna tala. Jaga runt varandra på parkeringen och sparka lite på varandra och varandras bilar. Hota vakterna som ändå bryr sig såpass mycket om sina medmänniskor att de går emellan efter jobbtid och på mark långt ifrån krogen. Slår vakterna och ska ta enligt egen utsago ta livet av dessa också.

Personen i fråga har bränt alla broar och även den lilla djävla ö han stod på.

Sådana här kvällar får man för lite betalt. Oavsett vad man får.

Fantasibrist

Och nu var det gjort – ännu en har tagit bladet ifrån mun och startat en blogg. Tror jag mer ser det som en publik dagbok.

Som nybliven yrkeschaufför och nygammal vakt känner jag på mig att skrivelserna kommer handla mycket om mänskligt beteende och speciellt avarter i detta ämne. I och utanför trafiken.

Är väldigt mycket en vanlig kille och inser svårigheten i att en hitta en unik vinkel som faktiskt är intressant för andra att läsa. Dessutom då man lyckats med att bli duktigt…. vi tar det i vidare inlägg.

Jag hoppas stundande ledigheter er gagnar. G*d J*l får ni höra tillräckligt ändå så jag besparar er.

David